Kunskap och kultur

Vad är kunskap? Det är en fråga som många har grubblat över, både de som betraktar sig som intellektuella och många andra. I ”informationssamhället” med all ny teknik blir den kritisk på flera sätt. Detta är min ena ingång i frågan. Den andra betingas av att jag har arbetat i ämnesövergripande och tvärvetenskapliga miljöer sedan 1958. Dessa två ingångar sätter sin prägel på de böcker och artiklar som följer nedan.

Kampenomkunskapen

Kampen om kunskapen. Pedagogiska Magasinets skriftserie, nummer tre. Lärarförbundets förlag, Stockholm 2004. 256 sidor.
Denna bok föddes ur mitt uppdrag att leda inrättandet av en ny lärarutbildning vid Campus Norrköping. I både detta uppdrag och i den efterföljande boken ville jag gärna påverka debatten om den svenska skolans inriktning. Det ser inte ut att ha gått så bra. Konsensus verkar vara att läraryrket ska ses som ett enda yrke/profession, medan min poäng är att det rör sig inom många olika kunskapskulturer och att lärare därför bör befinna sig i samspel med företrädare för andra kunskapsyrken. Tiden kanske blir mogen någon gång? Kapitel 5 innehåller en utförlig diskussion av olika kunskapskulturers egenskaper, vilken jag tror har stort intresse även utanför skolans värld.
Förordet kan laddas ner här.

Snuttifiering, helhetssyn, förståelse (Studentlitteratur, Lund 1988)
Den här boken har en liknande bakgrund. Under 1987 satt jag i en grupp på Skolöverstyrelsen, som skulle fundera över frågan om det var bra att sätta särskilda betyg i t ex historia och geografi, eller kemi och fysik – eller om det var bättre med ”blockbetyg”. Denna ”tvärvetenskapliga” fråga fann jag ganska ointressant. Det verkliga problemet både i skola och samhälle är i stället kunskapens uppdelning i småbitar: dess snuttifiering. Den innebär att information presenteras i små paket, fragment, moduler. I boken finns en översikt över olika krafter i skola och samhälle som gör kunskapen mer eller mindre sönderstyckad. Den starkaste bakomliggande orsaken är den tekniska utveckling som sätter allt kraftfullare verktyg i händerna på sändarna av information, medan vi människor som mottagare är ungefär lika kompetenta eller klantiga som vi alltid har varit. Uppdelningen i traditionella skolämnen är snarast ett (otillräckligt) sätt att lösa problemet. Sektoriseringen av samhällets organisation är ett annat.
Genom denna bok lanserade jag ett nytt begrepp, som sedan dess blivit mycket använt och användbart i den offentliga debatten.

Informationssamhället är som de flesta inser ett problematiskt begrepp. I de båda nämnda böckerna försökte jag anlägga ett perspektiv som avvek från den stormande entusiasm och vördnad som de flesta visade inför IT och informationsexplosionen. Det finns mer.

Brus över landet: om informationsflödet, kunskapen och människan Carlssons Bokförlag 1993.
Detta är en antologi som jag redigerade tillsammans med Lennart Sturesson. I den finns en artikel av mig, plus ett batteri av artiklar som belyser problematiska sidor av informationssamhället.

Världens största maskin – människan och det globala telekommunikationssystemet Red Magnus Karlsson och Lennart Sturesson. Carlssons Bokförlag 1995.
Här tar vi framför allt upp globaliseringen av informationsutbytet i en rad resonerande och redogörande artiklar. Mitt eget bidrag heter ”Århundradets märkvärdighet”.

Jag har också medverkat i två humanistiskt orienterade antologier redigerade av Martin Kylhammar och J-F Battail.

På väg mot en kommunikativ demokrati Carlssons Bokförlag 2003
Min artikel ”Teknik, kommunikation, makt” kan laddas ner här

Det vanställda ordet Carlssons Bokförlag 2006.
Min artikel heter ”Orden, pengarna och sanningen” och rör såväl informationssamhället som ekonomiskt tänkande (den kan laddas ner här).

 

 

 

Kommentera