Böcker och artiklar

books

Under nära 60 år som tankearbetare har det blivit en hel del texter. Vid min pensionering år 2002 tog mina välvilliga kolleger initiativ till en ganska komplett förteckning över artiklar och böcker som jag skrivit eller medverkat i under perioden 1958-2002, och dessutom en del föredrag. Rapporten, som är sammanställd av bibliotekarie Christina Brage, kan laddas ner här.

På två punkter har jag lyckats berika (?) det svenska språket. Det gäller orden snuttifiering och ekonomism; det senare inlånat från den nordamerikanska författaren och miljödebattören Hazel Henderson, som dock använder det lite annorlunda.

På tre olika sidor tar jag upp jag några av de böcker och artiklar som jag själv anser vara viktigast.

Liksom ganska många i min generation engagerade jag mig tidigt för utvecklingsbistånd och för att enprocentsmålet skulle bli svensk politik. Det intresset har jag behållit. En viktig markör i mitt liv blev den uppsats ”Hur mycket är lagom?” – ”How much is enough?” – som jag skrev tillsammans med Göran Bäckstrand 1975 (se också In English). Under senare år har detta internationella intresse kanaliserats mot möjligheten av en aktiv fredspolitik och ett vidgat säkerhetsbegrepp. Mer om detta kan man läsa under fliken Fred, säkerhet och utveckling.

Min grundläggande utbildning fick jag inom teknisk fysik: en civilingenjörslinje med starka inslag av matematiska ämnen och grundläggande naturvetenskap. Denna har visat sig värdefull och berikande, men redan då och senare under min forskarutbildning i matematik var jag nyfiken på den större frågan: vad betyder teknik, naturvetenskap, matematik och systemtänkande i samhället och för kulturen? Jag fick senare möjligheten att arbeta med detta bredare spår, först i Sekretariatet för framtidsstudier 1973-1980 (se även nedan) och sedan vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet under 22 år. Från denna period finns framför allt två kategorier av skrifter. Den första behandlar teknikens påverkan på samhället och samhällets påverkan på tekniken. Det är inte överraskande att centrala frågor gäller ekonomi och arbete. Tekniken kan i dessa urskiljas dels direkt och påtagligt, dels indirekt och ofta skymt. Jag har mest intresserat mig för den senare. Texter kring detta finns under fliken Ekonomi och teknik.

Att vi lever i ett kunskapssamhälle är svårt att förneka. Det är uppenbart att den tekniska utvecklingen inte minst inom IT starkt påverkar våra möjligheter att förvärva och hantera kunskap. Men det som tänkts och skrivits kring detta har alltför ofta varit vördnadsfullt och oproblematiserat. Jag har försökt anlägga ett mera kritiskt perspektiv på information, kunskap och utbildning. Om detta finns mer att läsa under fliken Kunskap och kultur.

Med dessa tre rubriker är dock allting inte sagt. Sekretariatet för framtidsstudier var ett pionjärprojekt. Andra får bedöma om det var framgångsrikt eller inte, men det var en högintressant period, och några referenser bör finnas med här. Att välja framtid (SOU 1972:59) byggde på Arbetsgruppen för framtidsforskning som hade Alva Myrdal som ordförande och en stark representation av forskare.

AVF omslag

Betänkandet innehåller en kartläggning av framtidsstudier så som de såg ut vid den tidpunkten, och rekommendationer för fortsatta satsningar. (Jag skrev huvuddelen av det.) Mycket hände under ”mina år” 1973-1980 och senare inträffade stora förändringar. År 2009 fick jag anledning återkomma till ämnet, i en uppsats som kan laddas ner här. Arvet från Sekretariatet kan i dag urskiljas bland annat i Institutet för framtidsstudier (http://www.iffs.se). Och nyligen har regeringen tillsatt en framtidsminister…

Som framgått har jag levat med kyrka, predikningar och teologiska tankar nästan hela mitt liv. En hel har blivit skrivet och ganska mycket sagt, men jag nöjer mig med att här nämna en liten bok:

Den heliga anden – livgivare och följeslagare. Serien Tro i vår tid. Verbum 1988
Detta är min enda teologiska bok, och den kortaste av alla (36 sidor). Finns nog bara på några bibliotek och i kyrkor.

Sist men inte minst: jag har faktiskt forskat i matematik:
Studies in real Banach Algebras. Avhandling för teknologie doktorsgraden, KTH, 1964.
En sammanläggningsavhandling i matematik: fyra uppsatser och en sammanfattning. Tyvärr oläsbar för de flesta – men inte så dum för sin tid och i sitt slag. Finns på vissa bibliotek.

Och när tillräckligt lång tid har gått kommer något slags bekräftelse. Jag blev jubeldoktor vid KTH i november 2014!

 

 

 

Kommentera